• Gränssnittsutveckling

Gränssnittsutveckling

Ett bra gränssnitt skapar rätt förutsättningar för dina besökare

Gränssnittet på en webbplats är helt enkelt det som användaren möter i sin webbläsare – det som tar innehållet och presenterar det för användaren i form av knappar, länkar, text, bilder, grafik, menyer och mycket mer.

Ett webbgränssnitt ska underlätta interaktion med det innehåll och de tjänster som en webbplats erbjuder och ska som en tumregel vara så osynligt som möjligt. Få besöker en webbplats för att underhållas av ett kreativt gränssnitt. Man har snarare ett mål att hitta information eller utföra en uppgift.

En utmaning med gränssnittsutveckling är att vi inte kan förutsätta särskilt mycket om besökarnas förutsättningar eller hur de kommer åt webbplatsen. Använder de en toppmodern webbläsare på en snabb desktopdator, surfar de via mobilen på en seg 3G-uppkoppling, sitter de på ett tåg och har problem med att överföringen avbryts, eller har de kanske nedsatt syn och använder en skärmläsare som läser upp innehållet? Allt detta och mycket mer måste ett robust webbgränssnitt vara byggt för att klara.

Bakom det vi ser med blotta ögat finns den gränssnittskod som webbläsaren använder för att presentera innehållet. Hur genomtänkt och välbyggd denna kod är avgör hur bra gränssnittet fungerar för både människor och maskiner.

På NetRelations skapar vi robusta webbplatser med hög tillgänglighet – både när det gäller åtkomlighet och prestanda och användbarhet för personer med funktionsnedsättning – genom att följa gällande rekommendationer för hur man når så många användare som möjligt. På så sätt riskerar vi inte att stänga ute användare och vi skapar bra förutsättningar för god sökmotoroptimering.

I de flesta projekt tar gränssnittsutvecklingen vid när interaktionsdesign (oftast i form av wireframes och funktionsbeskrivning) och grafisk design är på plats. Men eftersom båda dessa har stor inverkan på hur gränssnittet implementeras är våra gränssnittsutvecklare med i processen för att ta fram detta underlag. På så sätt kan vi säkerställa att det vi presenterar innan gränssnittet är utvecklat också kan realiseras på ett bra sätt.

Vi ligger i den absoluta framkanten av gränssnittsutveckling och känner till både för- och nackdelar med de olika teknikval som finns tillgängliga. Vi utvärderar ständigt ny teknik, men vi använder den först när den tillför nytta. Slutanvändaren ska alltid komma i första hand.

Inkluderande design

I alla projekt vi ger oss in i har vi med oss en grundläggande princip: slutanvändarens bästa är i fokus och det vi skapar ska kunna användas av alla. För att uppnå det arbetar vi bland annat med **inkluderande design**.

Vi har i många år både pratat och skrivit mycket om tillgänglighet, som är en av de viktigaste komponenterna i inkluderande design. Men där tillgänglighet rent formellt handlar främst om användbarhet för personer med funktionshinder ser vi inkluderande design som ett mycket bredare begrepp.

Utöver att webbplatser och intranät ska fungera även för personer som har nedsatt syn eller bara använder tangentbordet för att navigera vill vi skapa en webb som fungerar med olika enheter, olika webbläsare, olika uppkopplingshastighet, med mera.

Men tillbaka till begreppet *tillgänglighet*. Många vi pratar med ser väldigt snävt på det, om de ens har tänkt på det. Det är väldigt vanligt att man tror att tillgänglighet enbart handlar om personer som är helt blinda och använder en skärmläsare för att interagera med sin dator (eller smartphone eller surfplatta, för den delen). Det är en grupp av personer som berörs, men det finns många fler.

Faktiskt är det så att de allra flesta av oss är eller kommer att bli funktionshindrade någon gång i vårt liv, antingen temporärt (genom en övergående skada eller sjukdom) eller permanent (åldersrelaterade förändringar, en olycka, kronisk sjukdom). Genom att vara medveten om det kan man se inkluderande design som att designa och utveckla för sitt eget framtida jag, även om man för tillfället inte har någon funktionsnedsättning.

Så vad innebär detta i praktiken? Måste man hålla tillbaka sin kreativitet och sluta göra häftiga saker och innovativa gränssnitt? Svaret är både ja och nej. Nej eftersom man är fri att designa inom ramarna för vad som ger god användbarhet och fungerar för alla användare. Ja eftersom detta innebär att man inte ska designa gränssnitt som är svårbegripliga eller svåranvända. Men som användarcentrerad designer vill man redan sätta slutanvändarens behov först, så leder sällan till konflikter.

I slutändan handlar det om empati och kunskap. **Empati** för att kunna sätta sig in i hur det är att ha en funktionsnedsättning som begränsar hur man kan använda teknik. I vårt fall specifikt hur man kan använda en webbplats, via dator, mobil eller surfplatta. **Kunskap** för att man måste veta vad man behöver tänka på i designprocessen och hur man tekniskt ska bygga webbgränssnitt för att de inte ska skapa hinder för tillgänglighet.

Våra formgivare, UX-specialister och gränssnittsutvecklare har båda, och det är därför våra lösningar fungerar så bra och ger så bra resultat.

Referenser

Göteborgs Stad samordnar sina teknik- och webbuppdrag inom en organisation som heter Intraservice…

Fram till 2015 har Sandvik använt standardiserade tekniska ramverk med enklare anpassning av utseendet…