Blogg

Varför ska vi använda oss av tjänstedesign - Del 3: Att navigera rätt i en föränderlig omvärld

  • 27 februari 2019
  • 0

I mitt första och andra inlägg i vår serie om tjänstedesign i praktiken poängterade jag att vi måste vara lösningsorienterade och öppna för nya förslag under resans gång – att vi inte kan förutse alla utmaningar och lösningar innan vi ens har börjat. I det projekt inom vården som jag valt att använda som utgångspunkt för min berättelse blir detta mycket tydligt.

Artikelverktyg:

Vi kan ju inte förutse sjukdomsförlopp eller akuta händelser vare sig hos patienter, läkare, digitala system eller i själva organisationen. Vår omvärld ändras konstant – och oavsett hur mycket vi vill styra den så går det inte. Och det är en utmaning i alla fall jag måste jobba med och påminna mig själv om varje dag (jag tror att ni förstår vad jag menar, alla kontrollentusiaster!).

En framgångssaga?

Men trots de positiva resultaten vi fick från deltagarna i vårt projekt, börjar jag undra; är det bedömningsstödet i sig som bidrar till dessa positiva effekter, eller är det egentligen mest ett behov av utbildning och säkra kunskapsportaler för deltagarna? Och vem har det faktiska ansvaret för att arbeta prediktivt och proaktivt för att minska risken för sjukskrivning eller lång sjukskrivning – är det individen själv, arbetsgivaren eller vården?

Om vi går tillbaks till resultaten från iteration 1 och 2, kanske du minns att jag nämnde att det blev förvånansvärt stora effekter med hjälp av små medel. Och det är nog just det som är nyckeln.

Tittar vi endast på aktörerna som ”isolerade bubblor” i ett ekosystem kommer förmodligen inget revolutionerande att hända. Men om fler aktörer inkluderas kan nyttor uppstå med bara några små justeringar.

Så om det är bedömningsstödet i sig som är räddaren, eller om det faktiskt ”bara” är en pålitlig källa med konkreta åtgärdsrekommendationer spelar egentligen inte så stor roll – för positiva resultat har redan påvisats tack vare den lilla ”knuffen” framåt. Och då börjar dominoeffekten att rulla; fler aktörer påverkas och inkluderas vilket i sin tur spräcker de isolerade bubblorna och utökar ekosystemet. Nästa iteration kanske vi upptäcker att HR, företagshälsovården och Arbetsförmedlingen också bör involveras, vem vet? 

Det är just det här som är det vackra med tjänstedesign; vi skapar djupgående förståelse för både helheten, som till exempel organisationsstruktur, och på detaljnivå, där individers egna upplevelser, rutiner och åsikter tas i betraktelse. Och det gör att vi skapar lösningar som faktiskt behövs och används.

Fler insikter, ja tack!

  • Så slutligen– vilka lärdomar tar jag med mig vidare?

  • Om målet i ett projekt är att skapa en specifik tjänst för en konkret målgrupp kommer produkten nog inte bli jättebra om vi enbart läser om behoven, möjliga lösningar och framtida mål.

  • Vi måste vara lösningsorienterade och öppna för nya förslag under resans gång – vi kan inte förutse alla utmaningar och lösningar innan vi ens har börjat.

  • Det som har funkat en gång kanske inte passar lika bra nästa gång.

  • Det finns inget facit.

  • Var lyhörd, nyfiken och försök verkligen att identifiera och förstå din målgrupps behov.

  • Den iterativa inställningen är viktig.

  • Använd dig av relevanta datainsamlings- och analysmetoder

  • Snåla inte med utbildningar och anpassade utrullningar! Det är essentiellt för att användarna av produkten ska förstå innebörden med tjänsten och hur den ska användas.

  • Se till att användarna kan vända sig till en support om något skulle krångla.

 

Så, då har vi kommit till slutet av min bloggserie...

Vill du ta del av det första och andra inlägget för att få koll på hela storyn hittar du dessa här på webbplatsen alternativt kan du ladda ner vårt sammanfattane Blog paper i formuläret. Vill du komma i kontakt med oss kan du höra av dig via formuläret här nedanför också. Vi pratar gärna mer om tjänstedesign!

0 kommentarer

Skriv kommentar