Blogg

Retail Tech 2019 - en summering

  • 14 november 2019
  • 0

Att retail och e-handelsbranschen är i stark förändring är det ingen fråga om. Utbudet är gigantiskt och det är tufft för aktörer att lyckas i konkurrensen och skapa ett framgångsrikt varumärke som håller i längden. Vi valde att göra ett besök på Retail Tech för att spana in de senaste trenderna och lyssna till success stories från de bolag som lyckats på sin resa. Kanske just för att de haft stenkoll på trenderna och förstått hur de ska använda dem i praktiken? Vi hoppas att du ska bli lika inspirerad som vi blev och har sammanfattat de (i vårt tycke) största highlights från dagen som du kan ta med dig inför nästa års stordåd.

Artikelverktyg:

Alla som har varit på konferens eller en heldagskonferens vet att det finns vissa svårigheter med att göra precis alla delar av dagen relevant för samtliga deltagare. Det är nästintill oundvikligt att vissa pass kommer tilltala andra mer än vad det tilltalar dig och mig. Och vice versa. Utifrån de premisserna följer en sammanfattning av det som vi upplevde som vi tycker känns viktigt att hålla lite extra koll på inför 2020.

Drakar med grodlår

Kina har under de senaste 10 åren tagit stora steg (leapfrogging på engelska) inom tre områden, kultur, ekonomi och teknik. Resultatet av de stegen är att de upplevt en utveckling motsvarande den som västvärlden upplevde under ungefär 50 år med startpunkt i andra världskrigets slut. I Kina är motsvarande resa som sagt komprimerad till 10 år, vilket lett till en helt unik marknad.

Trender, konsumentbeteenden och teknik för e-handel ligger genomsnittligt sett 5 till 10 år framför oss i västvärlden. De övergripande dragen vi ser i Kina i dagsläget kan vi alltså förvänta oss att se här i Sverige om 5 till 10 år. Som ett bevis på det, handen upp de som nåtts av svensk marknadsföring kring Singles' Day innan i år. Ett koncept som varit enormt i Kina under en lång tid. Den ledande aktören inom Kina idag är Alibaba, en drake som kommit så långt att de inte längre agerar inom ett ekosystem. De är ekosystemet som andra aktörer tillåts agera inom.

Alibaba äger idag allt från plattform, marknadsföringsprogram, betalningslösningar hela vägen fram till logistiklösningar och långivning (till exempel för att finansiera marknadsföring för försäljning på deras plattform inför konkurrensutsatta evenemang á Singles' Day). Amazon besitter en liknande position i USA. För de som inte vill tävla i någon annans ekosystem har en annan trend vuxit fram i Kina, social e-handel. Nu tänker de flesta av er kanske på Facebook, alternativt Instagram och de halvtaffliga annonserna ni ser där. Det här är däremot på en helt annan nivå. Kinesiska sociala medier strävar efter att skapa ett rum dit du kommer för att hänga, socialisera, spendera tid och under denna tid inspireras till köp. Ett tänk som är närbesläktat med det ursprungliga konceptet bakom amerikanska gallerior. Om sökmotorer svarar på var och e-handeln på hur, svarar det sociala på vad (i form av inspiration).

Som e-handlare kommer du helt enkelt närmare kunderna, eftersom du inte längre väntar på att svara på deras behov (vilket brukar vara ett av huvudargumenten för sökmarknadsföring i olika former), du skapar behovet. Behovet skapas även utan att pusha (vilket brukar vara ett argument mot traditionell marknadsföring), all den data som samlats in innan inspirationen tar plats leder till en väldigt relevant kommunikation. Hårddraget och grovt generaliserande är kineserna vana att övervakas av sin egen regering och är därför mer toleranta när även företag gör det. Eftersom information som samlas in av företaget resulterar i något som konsumenterna upplever gynnar dem. Därför ses inte användandet och kommunikationen som påträngande, utan snarare som positiv.

I västvärlden har vi en annan syn på integritet och som allt annat som når en ny marknad kommer sålunda sådan teknik behöva anpassas till europeiska regler och förväntningar. Facebook har insett potentialen i sådana typer av sociala medie-beteenden och plattformar och har påbörjat byggandet av sitt eget ekosystem. Till exempel genom förvärvet av Instagram, användandet av Messenger-appen samt experimenten med egna betalningslösningar.

Surf’s up, dude

Om man inte kan skapa sitt eget ekosystem, eller skapa en social medieplattform där du sedermera kan inspirera (och konvertera) dina användare, hur gör du då? Svaret hittar vi bland vågsurfarna. Det gäller att identifiera vilka vågor som är lämpliga att hoppa på, positionera sig för att kunna surfa på dem och slutligen hoppa på i ett tidigt skede. Ett tänk som inte är långt från design thinking i relation till tillväxt. Det gäller alltså att identifiera vilka trender som är på gång och se till att agera på dem snabbt. Och sätt att kapitalisera på det. Ett exempel är hur Daniel Wellington tidigt såg värdet i marknadsföring via influencer och byggde ett miljardföretag på grovt överprisade (baserat på kvalitet och hantverk från ett urmakarperspektiv) klockor.

Att tidigt identifiera vad Facebook håller på att bygga upp och förstå hur det kan driva försäljning är något att se över just nu. Ytterligare ett sätt att hävda sig i konkurrensen är genom att identifiera vad både ekosystem och välutvecklad social e-com gör för användaren, det adderar värde. Det är precis vad en e-handelsaktör behöver göra, adderas värde. Ferrari säljer inte snabba bilar, de säljer framgång, utstrålning, glädje och lyx. Vad säljer du med dina produkter?

Traceability

Andelen medvetna konsumenter i västvärlden fortsätter att öka. Vilket ställer helt nya krav på tillverkare, som precis anpassat sig till den verklighet där konsumenten kräver uppgifter om varans CO2 påverkan, vattenanvändning, klimatavtryck, arbetsförhållanden för personalen och mycket mer. Den informationen är inte längre tillräcklig, den behöver backas upp med bevis. Bevisen i sin tur utgörs av data.

Att samla in den mängden av data och visualisera den på ett förståeligt sätt, samt uppdatera den real time kräver en väldigt god teknik. Blockchain-tekniken, med sin förmåga att låsa in och dela specifik information (av logiska skäl vill man inte riskera att skicka med försäljningssiffrorna i klimatinformationen har ett potentiellt användningsområde här. Att varor producerats hållbart, dels från ett miljöperspektiv, dels från ett socialt perspektiv är det som kommer att skapa lojalitet i slutändan. Och lojala kunder är lönsamma kunder. Vill du fördjupa dig än mer kring miljö och etik kan du läsa mer om etisk e-handel i vårt tidigare blogginlägg.

Miljöaspekten är en aspekt som även lyfts och dryftas av draken i öst, Kina. Men från ett annat perspektiv. I ett land fullt med smog och varningssystem för skadliga luftpartiklar utgår miljöfokuset från individen, som inte vill dö av luftföroreningsrelaterade sjukdomar i 40-års åldern, snarare än att fokusera på smältande isar och döende isbjörnar. Det globala perspektivet har inte utrymme i Kina, de lokala förutsättningarna är fortfarande för utmanande innan ett sådant perspektiv kan få utrymme. Det globala perspektivet är något som kinesiska aktörer behöver ta hänsyn till om de överväger att expandera i Västeuropa.

Influencer marketing (nu igen)

Influencer marketing är fortsatt inom den digitala marknadsföringen, däremot har konceptet raffinerats rejält sedan det först såg dagens ljus. Autenticitet är ett nyckelord. Influencern i fråga måste vara kompatibel med varumärket. Om det till exempel är en sko som marknadsförs måste det kännas som att just den skon skulle vara ett naturligt, snudd på självklart, val för influencern i fråga. Det och engagerade följare väger numera allt som oftast betydligt tyngre än antalet följare.

Blurriga linjer - Gränserna mellan online och offline suddas ut

Det blir allt svårare att göra en uppdelning mellan online och offline. Anledningarna är flera. Både Alibaba och Amazon har lanserat fysiska butiker som bygger på väldigt mycket online-teknik. Allt från QR-koder, som har gjort comeback i Kina och bland annat används för att via information om produktionen, till ansiktsigenkänning och anslutna betalningslösningar som gör butiken fri från kassa-personal. På den lite mer vardagliga änden av skalan (återstår att se när butiker enligt ovan kan betraktas som vardag här i Sverige) finns det fortsatta utbredda användandet av mobil. Att använda mobilen i affären för att till exempel söka fram information, pris eller omdömen för en produkt, eller recept för att få inspiration i mataffären är numera ett standardbeteende. Och frågan blir då vart gränsen mellan online och offline dras. Om den ens existerar?

Zalandos ambition är att ta det här ytterligare ett steg längre. Fysiska butiker med varor på lagret ska kunna använda Zalando som en tillfällig plattform och skyltfönster under perioder när butiken i fråga upplever vikande försäljning. Till exempel under dagar med dåligt väder när få fönster-shoppare trillar in.

Online och offline påverkar även varandra på olika sätt. Forskare talar om en "halo-effekt" när det öppnas en fysisk butik. Vad det innebär är att efter en fysisk butik öppnats i ett visst område, ökar trafiken och antalet konverteringar på webbplatsen. Ökningen i fråga utgörs av besökare från de närmsta postnumren kring den fysiska affären.

Online och offline återanvänder även tidigare idéer från den andra sfären, samt skapar nya hybridlösningar. Ett exempel är konceptet kring en galleria som berördes i stycket kring social e-com. Ett annat exempel är hur beställningar på McDonalds numera genomförs. Där beställningen görs på en digital skärm, maten tillagas på beställning och serveras sedan vid ditt bord. En hybridlösning som har sitt ursprung i traditionell restaurangverksamhet, digital innovation och ett ökat miljöfokus.

Amazon

Självklart går det inte att hålla ett sådant här event utan att dryfta frågan kring Amazon och dess vara eller icke vara i Sverige. Trots ambitiösa försök att erbjuda nya vinklar på ämnet kan vi krasst konstatera att det inte är mycket nytt under solen sedan det diskuterades på Retail Tech 2018. Efter det eventet sammanfattade vi det så här:

”Amazons vara eller icke vara på den svenska marknaden, eventuellt introduceringsdatum och potentiella effekter för svenska e-handelsaktörer är något som debatterats länge. ”Insatta källor” på Breakit hävdar att det inför varje lansering sker en intern notifiering inom Amazon minst 6 månader innan lansering, och än så länge har det inte kommit någon sådan information för en svensk etablering.

I nästa andetag är ett av Amazons interna ledord att vara Peculiar, och att anledningen till att det inte kommit någon intern notifiering är för att de vill överraska… Kontentan är att det är väldigt få som vet och allt hittills endast är spekulationer (varav en hel del är klumpigt clickbait).

Angående Amazons potentiella effekter på den svenska marknaden så är det framförallt aktörer med generiska varor med låga marginaler och hög priskänslighet som bör vara oroliga. Exempel på, men inte exkluderat till, sådana slags produkter är elektronik och böcker. Aktörer med unika varor har egentligen ingenting att oroa sig över (annat än den fortsatta pressen att vara unika) utan får snarare ytterligare en plattform att sälja på och även tillgång till internationella marknader.

Däremot kan det vara en dyr plattform att vara på och det finns inget förhandlingsutrymme gentemot Amazon, varav det är vitalt med en grundlig analys huruvida det är rätt plattform för företaget att vara på eller ej.

Det finns även vissa frågetecken hur Amazon ska tillämpa en av sina största styrkor, logistik, i vårt avlånga land med utspridd population. Samma problematik finns för ett eventuellt intåg på den norska marknaden, där logistiken norröver är än mer besvärlig än i Sverige. Amazon har ett etablerat logistiknätverk på den europeiska kontinenten, men frågan är hur/om det kommer anpassas till Sverige/Norden. Och vilken skalbarhet och lönsamhet som verkligen finns på dessa marknader.”

Det som kan adderas till texten ovan är nu att Amazon har kommit längre med sitt arbete att översätta villkorstexter och liknande för Amazon Prime till svenska. Huruvida det är en indikation på att en lansering är nära förestående eller ej lämnas till dig som läsare att spekulera i....

Hoppas att du fick med dig lite highlights från vår spaning. Nu ser vi fram emot ett nytt spännande e-handelsår 2020!

Är du nyfiken på att veta mer om hur vi jobbar med e-handel?

Vi pratar gärna mer om dina digitala utmaningar och möjligheter! Tveka inte att kontakta oss via formuläret så hör vi av oss så snart vi kan.

0 kommentarer

Skriv kommentar