Blogg

Etisk e-handel, vad är det egentligen?

  • 07 juni 2019
  • 0

Det är en väldigt stor fråga att besvara, samtidigt som det är väldigt subjektivt. För att förstå bakgrunden till att sådana frågor lyfts behöver vi ta ett steg tillbaka och tolka utvecklingen vi ser idag. I takt med att den digitala utvecklingen bidrar till att samla in, distribuera och tillgängliggöra mer information än tidigare leder det till nya insikter. Och i takt med nya insikter väcks nya krav. Dels krav på ökad transparens, dels krav på en mer etisk och hållbar e-handel.

Artikelverktyg:

Det i kombination med en ny generation konsumenter, där majoriteten vuxit upp i informationssamhället och tar miljö- och jämlikhetsfrågor som självklarheter leder till en helt ny kravbild för handeln som stort.

Vad innebär det då att vara en etisk e-handlare? Det är en uppsjö av aspekter som ska vägas in, och svaret kommer att variera både över tid och mellan personer. Det kan till exempel vara en sådan sak som att din e-handel ska vara tillgänglig för alla. Att alla, oavsett syn- och rörelseförmåga ska kunna förstå och interagera med webbplatsen. Då handlar det väldigt mycket om både teknik och design, och hur de samverkar ihop. För en mer detaljerad av tillgänglighet rekommenderas det att du läser mer om tillgänglighet och hur NetRelations arbetar med tillgänglighet.

Personuppgifter och användning av insamlad information

Teknik och design spelar även en viktig roll när det kommer till den personliga integriteten, vilken slags information som samlas in och hur den i slutändan används. Här i Sverige och övriga EU skärptes regleringarna kring informationshantering i samband med EU:s dataskyddsförordning, även kallad GDPR (General Data Protection Regulation). Förordning rör områden somvilken information som får samlas in, hur den samlas in, samt hur den ska lagras och vilka rättigheter man som individ har. Flera andra marknader, till exempel USA har fortfarande inte sådana lagar.

Även när information samlats in och sparats på ett korrekt sätt finns det olika vägval hur man som företag väljer att använda den. Och här blir det en väldigt flytande skala kring vad som kan anses vara etiskt eller ej. I slutändan är det ett ställningstagande som man som företagare behöver göra, vart på skalan man vill befinna sig.

Klarna har på senare tid lyfts fram som ett exempel på en aktör som inte använder sin databas på ett etiskt korrekt sätt. Deras affärsmodell har kritiserats för att innehålla spår av vad som brukar benämnas dark pattern. Vad det i korthet går ut på är att insamlad information i kombination med design används för att manipulera användare att göra val som i grund och botten inte är gynnsamma för individen, men desto mer gynnsamma för företaget.

Google är ytterligare en aktör som med jämna mellanrum kritiseras. Deras kärnverksamhet betraktades länge vara sökannonsering, men nuförtiden är det allt fler som hävdar att data och datainsamling är deras egentliga affär. I kombination med allt fler klagomål kring svårigheterna att avgöra vad som är en organisk listning och vad som är en betald annons, samt att Google skrotat sitt gamla företagsmotto Don’t be evil väcker en rad frågor kring etik. Även bland de mindre konspiratoriskt lagda.  

Ett minimumkrav för att vara en etiskt e-handel bör vara att rådande lagar kring informationsinsamling och hantering faktiskt efterföljs. Hur informationen sedan används och hur långt man är villig att gå för att driva intäkter är en fråga för respektive e-handlare att ställa sig.

Hållbara produkter

En annan sida av myntet är att de varor som säljs ska produceras under schyssta villkor. Det vill säga av arbetare med rättigheter, skälig lön och humana arbetstider. I länder där det även finns en miljölagstiftning. Av den anledningen har till exempel H&M tillgängliggjort information som tidigare betraktades som viktiga affärshemligheter förvarades i kassaskåp.

 

Det började med en hållbarhetslista, vilket innebar en lista över alla deras producenter och fabriker. Vart i världen i dessa suppliers befinner sig, ner till faktisk gatuadress, samt vad de producerar. Sådana dokument var fram till dess förvarade i kassaskåp dit endast ett fåtal personer hade tillgång. Det betraktades som en av de största affärstillgångarna. Med nya tider kommer dock nya krav, och nuförtiden är informationen publik.

Ytterligare ett steg i H&Ms transparens och hållbarhetsresa är att det numera finns en flik på produktsidorna som heter Hållbarhet. Under fliken finns det hållbarhetsinformation om det specifika plagget, till exempel vart det producerats och av vilket material.

Oatly har ett liknande koncept, där de redovisar vilken klimatpåverkan deras havredryck har. Detta i form av vad de benämner som koldioxidekvivalenter, något som även redovisas på deras förpackningar. 

Slactivism

Även om dagens konsumenter har en större medvetenhet är det inte alltid de är beredda att agera utifrån den. Istället förväntar de sig att företaget de handlar av ska agera ansvarsfullt och etiskt.

Oavsett generation eller kundgrupp, det stora flertalet av dagens konsumenter uppskattar åtgärder som gör världen bättre, utan att det krävs någon större insats eller ansträngning från konsumentens sida. Ansträngningen faller istället på företagets lott. En första tanke kanske är att det inte låter så lockande för ett företag, men det finns faktiskt (stora) pengar att tjäna för de som identifierar de lågt hängande frukter.

Ett lysande exempel på det är hotellbranschen och deras handdukshantering. Nuförtiden är det standars med skyltar som informerar om hotellets miljöpolicy och att istället för att slänga den använda handduken på golvet, häng upp den och låt den torka. Inget revolutionerande kan tyckas, men det var länge vanligt förfarande att använda den en gång och sedan få en ny. Att inte behöva tvätta den efter varje användning sparar vatten och el, bra för miljön. El-och vattenräkningen för hotellen blir också mycket lägre, bra för hotellet. Vi som konsumenter kan med minimal ansträngning bidra till en bättre värld, skönt för oss.

Nyligen (6 maj 2019) tog Scandic det ett steg längre, och meddelade att de slutar städa rummen varje dag. Numera städas rummen endast efter utcheckning, eller på begäran av hotellgästen. Scandic menar att de genom det förfarandet kan spara 10 miljoner liter vatten och 6 000 liter rengöringsmedel per år. Vi som konsumenter kommer med största sannolikhet inte märka någon större förändring under kortare vistelser på hotell, samtidigt som det sparas resurser för miljön. Det som inte kommuniceras är att det med största sannolikhet även kommer innebära minskade kostnader för Scandic.

En fråga som har lyfts i samband med det nya tillvägagångssättet är att städpersonalen riskerar att få ett tyngre jobb, eftersom det innebär en ny slags schemaläggning samt de större avresestädningarna. Något som visar att etikfrågor sällan är ensidiga och lätta.

Utmaningen för e-handlare är att identifiera motsvarande scenarion inom det digitala kretsloppet. Ett område med potential är exempelvis transport och logistik. Till exempel koordinerade leveranser istället för enskilda försändelser. Detta är även något som diskuteras flitigt inom logistikbranschen, där de ser en allt större efterfrågan på klimatsmarta transporter.

Vad du och din e-handel kan göra beror helt på dina förutsättningar. Ett steg i transparensens skulle till exempel vara att följa H&Ms exempel och visa produktionsinformation på produktsidor. Det behöver inte vara en flik, utan skulle kunna göras genom rörligt material och utförlig story-telling kring produkten. Något som även skulle ha potential att användas i marknadsföring. Allt beror som sagt på vilka produkter ni erbjuder och hur ni arbetar.

Ta gärna en kontakt med oss via formuläret om du är nyfiken på hur vi på NetRelations arbetar med etisk e-handel!

0 kommentarer

Skriv kommentar